Semestra i London

Jag och Kajsa har bestämt oss för att vi ska åka till London. Ingen av oss har varit där, och det känns som ett ställe som man vill besöka någon gång under sin livstid. London har ju massor att erbjuda, inte bara London Eye, Big Ben och alla traditionella turistsakerna (som man i och för sig måste se när man ändå är där) utan också mycket mer. Det är också lagom långt att flyga, drygt två och en halv timme bara. Man kan åka dit över en helg om man vill. Fast vi ska nog stanna lite längre än så.

Här är en Youtube-video med bra tips och information om London.

Jag är inte speciellt berest av mig men jag har i alla fall varit i Barcelona och i Berlin. Och så har jag varit i Norge och Danmark också, men det känns så nära så det räknas inte riktigt som att åka utomlands. Anledningen till att jag helst håller mig ganska nära Sverige är att jag inte är speciellt förtjust i att flyga. Jag skulle till exempel inte kunna tänka mig att åka till USA eller liknande där man får sitta i tolv timmar på flyget, eller vad det nu blir. Jag tror faktiskt att jag skulle få panik då.

Det är egentligen inte själva flygningen, alltså att man är i luften eller rädslan för att krascha eller något som jag tycker är obehagligt, utan att man befinner sig i ett så litet utrymme. Det gör man i och för sig när man sitter på tunnelbanan också, men där har man i alla fall möjlighet att kliva av. I ett flyg är man fast tills flyget landar. Ett flygplan är ju förstås större än vad en tunnelbanevagn är, och flyger man långt så brukar ju flygplanen vara riktigt stora, men det är ändå ett begränsat område som man inte kan komma av ifall man skulle känna att man behöver det. Så jag flyger helst kortare turer. Runt tre timmar känns ganska lagom som max tycker jag, så London är ju perfekt.

Men hur som helst, om man bortser från flygningen så tror jag att det kommer att bli hur roligt som helst! Det är ju alltid det, när man väl kommer fram. Jag ska förresten aldrig säga att jag aldrig kommer att flyga till USA. Det kan ju faktiskt hända att jag övervinner mina klaustrofobikänslor. Det vore ju väldigt häftigt att få se New York till exempel!

Det här inlägget postades i Okategoriserade. Bokmärk permalänken.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *